jag vet inte hur jag känner mig, kan liksom inte sätta fingret på vad det är. vad jag tycker, vad jag vill, vad jag känner .. och det är frustrerande. det liksom kliar i fingrarna, jag får panik på det. varför är jag så jävla dum och inte fattar vad klumpen i magen är? varför är jag så jävla korkad och sätter gloria på människor, som jag vet inte har något att ge mig, som jag vet bara kommer att lämna ett sår till. hur kan jag få känslan att försvinna? för ska jag vara ärlig så önskar jag den inte just nu. inte just nu, när det enda som möter mig är en kyla som inte är av denna värld, som stänger mig ute från allting som jag innan värderat så högt. varför gör jag alltid en stor sak av något som egentligen är litet, något som inte rör andra i ryggen men som får min mark att gunga? det är frustrerande att komma på sig själv när man lever i någon slags fantasi värld. det är ännu mer frustrerande att andra fick rätt. och det allra värsta är, att jag innerst inne visste om det hela tiden men önskade och ville för hårt att det skulle vara annorlunda. att jag skulle betyda något. att jag kanske var någon som fick någon annan att känna samma sak som jag kände eller känner? jag förstår inte ens varför, eller vad själva grejen med allt det här var och vad som var så jävla speciellt?! (förlåt för alla "jävla", jag är bara i det tillståndet just nu)det som är skrämmande är att jag fortfarande önskar det lika hårt. sådär. go ahead and laugh, för jag tror att jag tappat mitt förstånd någonstans. eller tror, jag tror att jag tappade det i samma stund som jag för första gången upptäckte vad ensamhet kan göra med en, en onsdagskväll i februari.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hur kan man önska att någon fanns hos en så hårt, fast man egentligen inte känner den personen? hur kan man önska att den andre personen kände likadant som en själv, redan vid första ögonkastet? det finns inte. antagligen är man ensam om det. an...

jag förstår mig inte på dig. hur du fungerar, vad du tror att du ska uppnå eller .. vad du vill överhuvudtaget. antagligen var det jag som gav dig en gloria, som du slängde bort redan första gången. eller var det kanske andra? jag är trött på ...

I'm looking at you through the glass, don't know how much time has passed Oh God it feels like forever, but no one ever tells you that Forever feels like home, sitting all alone inside your head Cause I'm looking at you through the glass, don...

jag hade gjort vad som helst för ett ögonblick som det. för att få vara dig nära. för att få känna dig igen. för i en värld av idioter, så står jag absolut först i kön och väntar tålmodigt på att bli utstämplad. jag väntar fortfarande på dig. o...

har precis satt upp en ny lampa som jag fyndade på åhlen's igår när jag var ute med karin. den är röd och smått kinky, haha. har sovit och pluggat lite idag också efter skolan, för att dra vad jag fyllt min dag med. jag skulle ge dig allt. a...